thelifeofadreamer

05 Your definition of love

Kategori: Allmänt

Hörni. Jag brukar alltid kunna hitta på något att skriva när vi får de konstigaste av rubriker i skolan. Men skulle detta komma på studentprovet så skulle jag påriktigt inte få ner något vettigt alls. Jag har flera ggr de senaste dagarna letat desperat efter ett citat som skulle klargöra det hela, men jag hittar inget jag gillar. Jag vill inte säga att jag inte vet vad jag ska skriva, och jag vill inte skriva att "det är en känsla" då det är påtok för abstrakt och så mycket inte-jag som det kan bli. Jag går i baklås om jag ska skriva om känslor själv då det gäller sådant här. Jag kan helt enkelt inte. Fantastiskt att jag kan slänga ur mig kors och tvärs hur jag känner vad gäller skador och gympa och isglassar, men inte kan skriva en enda mening om detta. Näej alltså. För mig är kärlek Harry och Ginny, Lily och James, Ron och Hermione, Mr och Mrs Weasley, Lupin och Tonks. Om ni plockar alla de grejer som gör att de hör ihop, så kommer ni också kunna bilda er en uppfattning om love.

Nä. Nu säger jag godnatt och slutar. Lätt sämsta rubriken hittills, och jag slår vad om att hälften av er skrattat högt åt dethär inlägget, för ni vet att jag suttit i en timme och tyckt att det varit jättejobbigt och jättepinsamt att skriva det ;)

Ts.

You're only given a little spark of madness. You mustn't lose it.

Kategori: Allmänt

Vad det är härligt att träna.

Idag var jag återigen till Erkki. Leden har läkt fint av sig självt, och all den svullnad som kan vara borta är i princip borta nu. Meniskerna ser ut att ha gått till läkning, då jag inte reagerar särskilt på vridningarna som man gör för att komma åt dem. Också benbrotten ser ut att ha läkt. Med det klart för oss, så är det möjligt att ta nästa steg. Som blir operation. Och sedan en till.
Genom att leden gått ner i svullnad, och den broskbit som ligger lös i leden (+ det brutna korsbandet) inte stör, så behöver man inte gå en och "städa" knäet, som i så fall hade inneburit en tredje operation.
Jag hade hoppats på att allt skulle gå att ordna på en operation, men borrkanalerna behöver pluggas igen och göras om. Vi lade upp en tidsplan också, så det känns bra. Jag gillar att hela tiden ta steg framåt och inte stå och trampa. Operationen kommer antagligen ske i Åbo, och två ortopeder kommer att utföra den tillsammans. Så fort studentskrivningarna är över görs första operationen, som sedan har en läkningstid på 3-6 månader.

Hela förra skadan jobbade jag mot tiden. Jag ville bli skadefri på nolltid och gjorde allt för att det skulle bli så. Det gick av igen, och jag fick ett utgångsläge så mycket sämre än förra gången. Det handlar inte om månader det tar att komma tillbaka denhär gången. Det handlar om år. Och det är ingen idé att bryta ihop eller gråta, för det enda som spelar roll nu är att få ordning på knäet igen. Att faktiskt få det helt, och fullt friskt. Det får ta lite tid, men sen när jag är frisk ska det ju förhoppningsvis hålla, och då har jag all tid i hela världen att hoppa gympa och springa. 2013 går ett öspel på Bermuda. Där tänker jag vara med. För då ska jag visa upp dom serierna jag hade tänkt rocka med i sommar på Jersey.

På onsdag ska jag träffa Åse. Då ska jag be om det jobbigaste övningarna hon har. Jag får förresten cykla på motionscykel, så idag kunde jag både värma upp och cykla på slutet, och på så sätt hålla mig igång i 2½ h. Fint så.

Nu ska jag käka en isglass. Jag älskar isglass.
Kände för övrigt att le idag på bilderna. Mest för att träningen gick så bra.



00:41

Kategori: Allmänt

Som vanligt är jag typ sämst på att inte ha förväntningar på saker och ting. Jag hoppas innerligt att allt ser ut som det ska imorrn hos Erkki och att jag får komma igång med rehab. Sex veckor har gått sen smällen, och jag har typ kört stryka en 3 ggr i veckan. Alltså det är fantastiskt hur lite det är. Jag minns inte ens när jag tränade så lite senast. För innan jag gick upp på 5 ggr i veckan med gympan så tränade jag ju friidrott parallellt, så då blev det ändå träningar 5-6 ggr i veckan. Kanske när jag var 9 eller 10 då, när jag tränade såhär lite senast.
Med det som förklaring så kan ni kanske förstå om den känns som jag har gått i pension eller något. När jag får börja köra rehab får jag förhoppningsvis cykla eller crosstraina, vilket skulle vara fantastiskt. Tänk er att träna utan att kunna värma upp. Det är sådan träning jag kört. Det är typ ett under att jag inte ser ut som en megatjockis vid dethär laget :D (vilket i princip varit enda orsaken till att jag över huvudtaget tränat dessa veckor, då träningen i sig inte ger mig typ något alls gympamässigt).

Nu till saken, idag har jag lite firat av hela faktumet att jag förhoppningsvis får sättas i rörelse igen imorrn. Då kommer det bli träning så ofta jag bara kan och orkar. Jag längtar så till att få ordning på min kropp igen. Jag såg iaf till att avsluta pensionen ordentligt. Så till middag bestämde jag mig för att (för första och lätt sista gången) käka chips och dricka läsk till middag. Sen mådde jag illa, men värt, för förhoppningsvis slipper jag dethär soffliggandet sen.

Som ni märker har jag skyhöga ambitioner inför imorrn. Men äh, man måste så få hoppas!


I'm going crazy

Kategori: Allmänt

Jag fick just en panikångest attack och kände för att lipa.
Men vad skulle det hjälpa.

Det är väl bara att bita ihop. Men nog skulle jag göra allt för att kunna gympa.
Hoho.

14:47

Kategori: Allmänt

Radion spelar i bakgrunden annars är allt tyst.
Jag öppnade just en koppskärsdricka och smågodispåsen står brevd mig. Sängen är fantastiskt mjuk och skön, och jag har en Ålandstidning vid mig som ingen bläddrat i.

Härliga lördag!

Och ...

Kategori: Allmänt

för första gången på nästan 6 veckor har jag träningsvärk.

04 What you ate today

Kategori: Allmänt

Vilken tråkig rubrik!

Jag har käkat en portion flingor till frukost. Med mjölk.
Sen åt jag två digestivekex (som är det godaste jag vet) och en kycklingfilé vid 14.
Efter träningen käkade jag 1 glas äppeljuice.
Och nu väntar jag på middag. Som alltså på fredagar blir det TACOS :D

03 My Parents

Kategori: Allmänt

Oj, det här vart svårt.

Jag börjar med mamma. Mamma är allt som jag inte är. Hon är impulsiv och vimsig och snubblar i allt som finns (och inte finns). Hon blir arg på en sekund och det går över lika snabbt. Hon drar fram likt en stormvind, och är inte rädd för att bjuda på sig själv. Hon bakar världens godaste bullar. Hon ser till att allt är packat inför resor och hon går och plockar i ens rum om det är för stökigt. Mamma har alltid varit med när jag gjort saker. När jag ville börja gympa, så blev mamma min tränare. När jag var rädd för att gå hem från en kompis på kvällen, så kom mamma och mötte mig. När jag satte mig bakom ratten i en bil för första gången, satt mamma brevid. Det känns lite som hon försöker lära mig allt hon kan, även om jag har en miljon saker kvar för att komma upp i hennes nivå. Den som inte hunnit med mest i livet förlorar, lite så tror jag att hon tänker ibland. Det är full rulle från kl 7 på morgonen, tills hon slocknar (helst kring 10) på kvällen. Allt min mamma vill fixa, ser hon till att fixa.

Min pappa är helt olik min mamma. Han är lugn, koncentrerad på det han gör och mycket mer avvaktade än mamma. Sen jag var liten har jag älskat att höra min pappa berätta saker. Allt från hur aktiekurserna påverkar oss till hur man ska hoppa stavhopp. Han har förklarat saker som jag annars aldrig förstått. Pappa söker alltid lösningar, och förstår sig inte på problem. Ibland har jag verkligen hatat problemärtillförattlösas-mentaliteten, men i det stora hela är den bäst. Bita ihop och försöka igen, sån är min pappa. Fast ibland känns det som han aldrig behöver bita ihop och försöka igen, pappa får som han vill med en gång. Han skulle kunna flytta berg med sin vilja. Han är den smartaste jag känner, och kommer på knäppa saker stup i kvarten. Pappa gör det han vill, för livet skall levas på ens egna villkor.

Dom är lite som eld och is mina föräldrar. Men dom passar bättre ihop än helan och halvan.
På bilderna kan ni ju notera att jag har samma flytväst som bebis och 4åring. Jättebra!


23:34

Kategori: Allmänt

På måndag ska jag äntligentill Erkki igen. Förhoppningsvis ser mitt knä bättre ut. Bättre betyder typ att det är mindre svullet, och att det fortsatt inte tar ont när han vänder och vrider på det.

Just nu känns det som mitt mentaltänk är gjort av stål. Jag tar mig igenom dagarna med ett helt nytt positivt tänk, och ibland glömmer jag till och med bort hur sorglig hela historien är. Att dethär är andra gången jag drar av korsbandet. Nu vet jag liksom vad som ska göras, vad som krävs. Jag vet hur jobbigt det kommer bli, men jag vet iaf vad som bör göras.

Nej jag är lite stolt över att jag inte alls bryter ihop.
På måndag tänker jag hålla tummarna för att jag får börja köra rehab och uppbyggnad inför operationen. Ska bli intressant att jobba sig tillbaka till den formen jag var innan den 17 januari. För sjuttons gubbar vad jag var bra tränad då. Det var så härligt.

Tillbaka, dit ska vi.

02 My first love

Kategori: Allmänt

 Jaha, nu förväntar ni er en story om hur jag blev jättekär och gick runt med fjärilar i magen och pussade på en pojke. Eller ja, om ni känner mig så förväntar ni er inte det. Jag skulle aldrig berätta om något sådant, det är på tok för pinsamt (jo, jag är typ som en treåring). Dessutom skulle jag ljuga. För jag tyckte inte att pusskull eller pojkar var det roligaste på dagis. På dagis lekte jag tagare, byggde kojor och snurrade på stängerna. Så länge jag fick röra på mig så var det okej. Springa, hoppa, tävla, leka, skratta.

En sommarkväll 2000 tog min mamma med mig till idrottsparken för att titta på FSGs gymnastikfest som ordnades där. Jag var lagom intresserad, jag missade nämligen ett vattenkrig jag och min granne skulle ha. Väl där fick jag se ett pärlband av färggranna tjejer tåga in på plan. Till tonerna av 90-talsmusik hjulade dom. Och hoppade. Och voltade. Och jag satt som förstelnad. Fastklistrad på bänken bredvid mamma, med ögon stora som tefat. Jag. Ville. Också. Mammma mamma mmammammama mamama jag vill lära mig mammama mammamam mammma!

Några dagar senare stod en 1x1 meters studsmatta på vår gård. Den använde vi flitigt hela sommaren, tills jag hoppade sönder den efter någon månad. Rätt igenom. Varje morgon den sommaren gick jag ut i pyjamas på gården för att lära mig hjula. Och för att lära mig kullerbytta. Och för att stå på händer. Jag föll och föll, och föll, och föll, men slutade aldrig försöka.

Samma höst steg jag för första gången in i en gympasal. Mamma höll jag i handen, och på huvudet hade jag en löjligt hög hästsvans. Jag hade miljoner fjärliar i magen, och ett enormt leende på läpparna (Hjulningen satt för övrigt precis där den skulle. Det hade jag sett till).

Och på den vägen är det. The first cut is the deepest.

Alla sa att hon var klar, utom hon!

Kategori: Allmänt


And she's back! Fyfan vad coolt!

01 Introduce yourself

Kategori: Allmänt

Jag heter Malin Pussinen, inte Biskop som det till en början var tänkt. Namnet har jag fått av min farfar som inte finns längre. Han fick tåla mycket min farfar, det vet jag även om jag aldrig fick lära känna honom så bra som jag velat göra. Jag bär därför namnet med huvudet högt. Jag är 18 år och det enda stället som jag kan minnas att jag bott på är i det huset jag ännu bor. Huset har en stor gård, vilken jag och mina systrar utnyttjat flitigt under alla år vi bott här! Jag har två yngre systrar och har alltid fått för mig att jag måste vara den ordentligaste och mest ansvarstagande av oss. På grund av eller tack vare dessa egenskaper har jag också sett till att aldrig få dåliga betyg eller underprestera i skolan. Jag är lite rädd för att ha fel. Eller ja, jag hatar det faktiskt. Jag lärde mig prata när jag var ett år gammal, och pratar gärna och mycket med de jag känner. När jag var 7 år tog min pappa med mig på min första riktiga träning. Vi fick hoppa, springa, tävla och kasta. Idrott har varit min grej sen dess, det var aldrig någon tvekan om saken.

Som person är jag envis, ett drag min mor upptäckte då hon skulle föra mig till lekis för första ggn när jag var 3. Mamma trodde det skulle vara kul för mig att träffa andra barn istället för att vara och leka hos momor. Jag höll tydligen inte med. Mamma parkerade min vagn vid lekistanten och sa att hon skulle komma tillbaka om en stund. Jag förklarade att det var en hemskt dålig idé och att jag inte tänkte stiga ur vagnen. Mamma ignorerade det hela och tänkte att det nog blir bra bara hon går därifrån, trots att jag stirrade på henne med hatisk blick. Sagt och gjort. Två timmar senare är hon tillbaka, och hittar mig på exakt samma plats som hon lämnade mig (och den hatiska blciken satt kvar där den skulle). ”Jag sa ju att jag inte ville”, var allt jag hade att säga. Denhär egenskapen är jag säker på att ett flertal personer irriterar sig på eller ogillar. Det är något jag inte kan bry mig om, den har alltid varit och är en del av mig. Och jag är säker på att jag fått ut mycket genom att vara just envis. Jag är också målmedveten. Jag strävar alltid mot att bli bättre, och jag nöjer mig aldrig. Harder better faster stronger-syndromet. I högstadiet lade jag så mycket press på mig själv att allt blev helt ohållbart. Jag tvingade mig själv att prestera i allt, och klarade inte av om saker inte blev precis som jag tänkt mig. Jag mådde otroligt dåligt och tyckte inte att något var tillräckligt bra. I samma väva insåg jag att jag inte kan påverka allt jag ville påverka. Jag kan bara ta ansvar för mig själv. Lösningen blev att jag under denhär tiden jag utvecklade en på gränsen till galen kärlek för gymnastik. För där var det bara jag som ansvarade för om jag kunde bli bättre och utvecklas. Jag la över allt fokus på detta, och de jobbiga tankarna försvann så småningom.

Människor jag tycker om, älskar jag. Människor jag ogillar, hatar jag.  Det finns på något sätt en tydlig gräns. Sen hatar jag att prata om känslor. Det skulle kunna vara det mest pinsamma jag vet. Vill man få mig obekväm är det bara att diskutera känslor eller få mig att känna mig lost på ngt sätt. Sen är jag bra på att ljuga, en egenskap jag försöker att inte använda. 

Och det vore ju onekligen intressant och se vad ni hade skrivit om rubriken löd Introduce Malin Pussinen.

1 månad och 3 dagar sen volten på bommen!

Kategori: Allmänt

Alltså jag är nog jag. På ngt vänster lyckades jag inatt när jag SOV i min säng sträcka knäet så det ploppade till och jag vaknade av att det tog helt fantastiskt ont. Efter lite om och men tog jag mig iaf till träningen, där jag just innan jag skulle gå ut ur salen tyckte det var passande att snubbla och vrida det lite till. Så nu kan jag minnsan inte gå. Alls. Knäet är stort som en boll och det är kyckor igen som gäller (och JO jag hade på Robotnick när jag snubblade!). Är antagligen meniksen. Usch usch.

Nå, jag oppas svullnaden går ner fort som sjutton, så kanske det inte påverkar operationsdatum etc. Känns som allt  bara går fel hela tiden, jag har liksom vant mig vid det. Därför är jag inte hysterisk eller särskilt förvånad över att det gick såhär. Jag hoppas det löser sig ändå! 

Annars hade jag en jättefin kväll igår, det var kul. Och tjejerna idag på träningen var hur duktiga som helst!

Lance Armstrong

Kategori: Allmänt

Through my illness I learned rejection. I was written off. That was the moment I thought, Okay, game on. No prisoners. Everybody's going down.

Jag måste bli bättre på allt

Kategori: Allmänt

För en sekund sedan var jag påväg att skriva ett inlägg om hur bra allt kändes på träningen. Men, det strutar vi i nu, då en obehaglig tanke dök upp i huvudet.

KARONKA

Kategori: Allmänt


2 bilder fr igår. Har inte orkat lägga in alla fr min kamera, så dessa är från Emmas kamera.
Vilken konsitg kväll det vart! Men kul. Var jättekonstigt att se alla finklädda!

Mitt hår är fixat och klart! =)

Kategori: Allmänt



Och kladdkaronkan gick bra! Jag hade iaf kul, ha! ;)
Nu är det snart dags för kvällskaronkan! Wiiii, vad kul!! :D

KAAARONKA, idag bitti

Kategori: Allmänt

Dethär med sömn inför karonkan skiter sig rejält! Men hej, sov kan jag glra senare!

Kom hem fr skolan kl halv 10, och har sedan dess suttit och klippt och klistrat. Dethär kommer bli kanoners.

Såg just en intervju med en backhoppare på tv, med ett trasigt korsband. Sjukt intressant, och motiverande. Dethär tänker jag klara igen.

Imorrn är det då karonka.
Eller idag, när jag tänker på saken.
HAHA!
Alltså.

WIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii jag är cp stressad, men natten är ännu ung, och jag kommer lätt hinna med allt jag ska inna jag stiger upp imorrn biitiii!

hxdmizej,f wwiwiiiiii wiiii wiiii.

GODNATT, wiii

Failure is no success at all

Kategori: Allmänt



HEJ!

Kategori: Allmänt

Idag slog det mig som en blixt som klar himmel att jag inte passar i finkläder. Jag ser tusen ggr normalare och bättre ut i en typ, gympadräkt. Så jag har slutat stressa över karonkafixandet. Skönt det. Och dessutom känner jag på mig att det blir bra. SEN ser jag fram emot kladdkaronkan helt kokkomycket :D haha! Hoppas det blir som det är tänkt.

Annars så försöker jag vara positiv, även om det brakar ibland. Men det är liksom lättast om jag mestadels försöker se saker från den bra sidan. Och fram tills jag träffar Erkki om 2v, så vet jag egentligen inte om knäet blir bättre :P Men jag hoppas det går åt rätt håll iaf. Jag saknar gympan så det värker i kroppen, men jag låter det vara jobbigt och värka. Jag stressar inte fram en lösning denhär gången, för det slutade ju bara med att jag hamnade i samma sak igen. Nej, dethär ska jag lösa på rätt sätt. Och framför allt med rätt inställning!

Jäklars barra vad positiv jag plötsligt lät! Vi får väl se hur länge denhär attityden håller ;)


You hit me twice, but who's countin'

Kategori: Allmänt

Alltså ni förstår inte hur svårt det blvit att bara skriva det minsta lilla här. Får inte fram något som låter det ens lite vettigt. Det händer allt och inget just nu. Jag är stressad som ett fån, samtidigt som jag inte borde vara det.

Igår tränade jag styrka i två timmar, och jag känner inte av det det minsta lilla. Då blir jag trött. Mina muskler har väl glömt bort vad träning är vid dethär laget. Näej, jag vill bara vara hel och frisk jag.

Glad alla hjärtans dag!

Kategori: Allmänt

Sammanfattning av helgen

Kategori: Allmänt

Sakta men säkert återvänder huvudet. Det gamla tänket, som jag trivs bra med.
Och jag går igen. Utan kryckorna.

Förresten så älskar jag gymnastik. Det är lätt en av meningarna med livet.

Kategori: Allmänt

00:22 Fryser

Kategori: Allmänt

Efter att ha lagt min fulla uppmärksamhet på studentuppgifterna i 5h var jag så trött att jag funderade på att gråta lite. Så blidde det inte, istället lade jag mig i min säng och frös. Det är ju så sjukt kallt överallt! Det enda man kan lita på att ger en värme är mitt bästa duntäcke. Det är nog det!

Om ni undrar hur provet gick så har jag svårt att svara på det. Jag gjorde så bra jag bara kunde, och jag hoppas det gick bra faktiskt.

Imorgon bitti ska jag ta mig upp till 10 för att vara tränare i Bollhalla. 3h blir det att spendera där, och efter det ska jag fixa lite i mitt rum, som för tillfället ser ut som en råddig byggarbetsplats. Det blir bra det.

På denhär bilden trodde jag att jag skulle frysa ihjäl. Därför tycker jag den passar med inlägget.

Nervös tjej 92

Kategori: Allmänt

Imorrn ska vi treor skriva textkompetensprov i svenskan. Första studentprovet för våren.
Och jag är faktiskt nervös. Min godisstrejk är över för den delen! Hur länge höll den? 1½ vecka. Räcker bra så.

Nu ska jag käka en macka, kolla om jag hittar mitt svenska häfte, läsa lite i det isf. Sen lägga mig tillrätta i sängen, läsa lite om Harry Potter och sen tutta. Imorrn ska jag skriva prov. Och fixa min karonkaklänning.
Herregud. Jag går i trean. Dethär är mina studentprov jag snackar om. Herregud. Herregud.

Åååh paaa aaa mahaha! iiih. Wihi! Det här fixar vi Malin.

Hold on to what you believe in the light, when the darkness has robbed you of all your sight

Kategori: Allmänt

00:13

Kategori: Allmänt

Idag har saker och ting bestämt sig för att bråkas med mig. Har fått flera riktigt elaka kommentarer av folk idag, och jag fattar inte att det påriktigt kan vara svårt att förstå att det är jobbigt för mig att jag sabbat mitt knä. Jag tycker inte att det är roligt överhuvudtaget när folk fäller rent utsagt korkade kommentarer. Jag VET att jag inte kommer få gympa på länge. Jag VET att man kan slå sig inom gymnastiken, men det gör ingen annan sport bättre för det. Jag VET också att korsbandsskador är jobbiga skador. Och jag var fan inte TÖVLIG när jag slog mig, jag gjorde en voltbakåt på en bom, hur kan man få det till att man är tövlig? Jag landade ju till och med på bommen, men med ett för rakt ben. Jag fattar inte hur folk kan tro att jag skulle kunna glömma dessa saker. Och vad vill man genom att säga det till mig?

Annars så ar idag första dagen som det kändes som jag kunde gå lite halvordentligt. Jag vågade iaf ta stöd mer än annars. Iaf med trygga Robotnick på ;)

Det har vart mycket idag. Häftis, grupperna i Bollis och sen tränade jag sj efter det.
Jag saknar att kunna gå på en långpromenad i solskenet. Känns som jag inte varit ute på hundra år.
Min dator har förresten bestämt sig för att inte villa starta. Känns ju hyfsat, tills vidare har jag fått låna Emmas.
Nu ska jag läsa lite Harry Potter tror jag bestämt. Femman, om ni undrar ;)

11:42

Kategori: Allmänt

Efter många om, och efter ännu fler men, har jag bestämt mig för att jag ska ta tag i studentskrivningsläsandet nu. Min plan blir att läsa lite samhälla och hissa varannan dag (en dag hissa, en dag samhälla), och försöka räkna lite matte därimellan. Engelskan, som jag valt att skriva om då jag vill ha högre betyg, tänker jag läsa lite grammatik, läsa englska tidningar och kika lite på film till. Svenskan vet jag inte hur jag ska läsa på.
Har iaf kommit igång, läste just 2 veckors klipparkiv till samhällan på fronter, och nu ska jag sätta igång med 20 sidor av SK1:an. Sen ska jag laga middag tills ikväll, och efter det sticker jag och drar häftis. Sen käkar jag, och efter det ska jag dra mina grupper i Bollhalla.

Hur min plan håller återstår att se. Men jag orkar inte läsa om alla andra som pluggar för fullt, så jag bara måste börja ngnstans. Mitt rum är nästan klart också, allt tack vare mamma som fixat som en idiot på det där rummet.

13:34

Kategori: Allmänt

Idag skrev jag mitt sista lusseprov, hissa! Det känns grymt skönt att få lite ledigt innan det är dags för studentprovsplugg! Så, efter att jag skrivit provet for jag och Johanna ner till Bagarstugan och käkade där. Där konstaterade vi att det vore fantstiskt bra om vi kom in i England båda till nästa år, och att en studentresa till Shanghai i vår inte vore helt fel! Ha!

Sen for vi på samling till skolan, och nu har jag parkerat mig själv på soffan med datorn i famnen! HAr typ 1228 mejl jag borde svara på, meen jag har ingen lust. Ikväll ska jag (precis som igår) ut till Bollahalla för att vara tränare. Det tycker jag är kul. Känns bra att vara i salen. Känner mig hemma där.


Jag Johanna och Anna!

Aliya Mustafina

Kategori: Allmänt


Jag har ingen enda idol. Alla som tagit sig så långt inom gymnastik imponerar på mig. Jag ser upp till alla som är bättre än mig. Dethär är årets världsmästarinna. Och hennes blick när hon är på redskapen, är helt magisk. Det ser typ ut som om hon hypnotiserar dem. Hennes tekniker är så vackert utförda att jag ryser. Jag läste om hennes psyke/tänk idag i intr. Gymnast, och kan inte annat än imponeras. Hon är helt enkelt grym.

Play the game, play by the rules

Kategori: Allmänt

Det känns så skönt att veta att jag genom att göra ingenting gör rätt. Det känns också skönt att veta att jag har blivit bättre på att hålla mig, och inte gör bara för att jag vill. Jag tänker efter. Och det som känns lätt bäst, och som betyder mest, är att det går åt rätt håll. Och det räcker så för mig.

Det här knäet ska få ta den tid det behöver. Det ska läkas by the book, och inte på ngt annat sätt. Nu är det tre veckor innan 6 veckorsgräsen som krävs för benbrott att läka (jag har brutit ben inne i ben.. konstigt jag vet, men så är det). Och efter det, OM jag tagit det lungt och knäet inte är irriterat så får jag köra igång stegvis med rehab. Och belastning får jag lägga på från idag.

Rätt håll alltså. För mig räcker det så just nu. För, det är egentligen det bästa beskedet jag kan få för ögonblicket.
Angående rubriken, så sa Erkki idag. Och det är precis det rådet jag tänker följa!

Mjaa!

Kategori: Allmänt

Jag förstår att ni är fantastiskt nöjda med helgens uppdaterning ;) Pff! Jag tänker faktiskt skylla på att jag gjort annat. Igår tog jag med mig min mamma och for till Sverige för att hoppa på kryckor genom Ikea, och för att gå en sväng i Täby Centrum. Jag hade en trevlig dag, och fick med mig nya grejer till mitt rum (som för övrigt ska målas och fixas klart i veckan, wihi!). Sen kom jag hem igårkväll, packade snabbt ihop lite grejer och for till Benjamin och sov där. Och sen när jag kom hem idag hann jag bara käka ett digestivekex innan det var dags att åka ut till salen för att dra småtjejerna i gympa. Och det gick bra, dom var så duktiga så!

Annars kan jag ju berätta för er att min godisstrejk hållit sen i måndags (fast Stepp inte kommer tro på det). Och imorgon ska jag besöka Erkki igen. Jag försöker att inte hoppas på så himla mycket, men jag vill verkligen komma igång med rehaben. Ingen som inte varit med om det själv vet hur konstigt det är att gå från att i princip ha tränat varje dag, till att bara göra ingenting. Jag hatar det, och får ångest av det. Men nog om det nu!

Åter till renoveringen av rummet! Tuudels!


00:34

Kategori: Allmänt

Hej och hå och hoho! Vilken konstig dag det har varit idag. Började dagen med att gå i skolan en timme. Sen for jag till mormor och morfar och efter det for jag hem och pysslade med ett och annat. Sen var det dags att åka till Bollis, kl 6 där tränade jag Guldgruppen. Kul kul, men känner mig otroligt lost med att vara tränare och inte träna själv. Men, när jag ändå inte får träna, så är det utmärkt att få träna dom!
Direkt efter deras träning var det dags för Lussegruppen. Allt var frid och fröjd till Pia ropar att det hänt ngt med en killes tå. Jag springer (ha-ha, okej, kryckar) dit, och ser en tå som står åt fel håll. Så därefter körde jag honom till akuten. Där fick sedan jag och Calle (som var med) bevittna hur tån vreds illbaka på plats, och hur dom gjorde klart för att sy fast. Härligt värre!
Sen skulle jag skjutsa tillbaka Calle till Bollhalla, där hans bil var. Påväg dit var jag exakt 2½ cm från att köra på en katt. Härrigudas vad närar det var. Den förlorade lätt ett av sina nio liv. Nåväl, väl på Bollhalla var allt svart och inga dörrar öppna. Så det var bara att köra därifrån igen.

Nu ligger jag i min säng och är trött som bara den. Men nu ska jag plugga matte. Mmm! Men jag har en plan, så dethär, det löser jag! ;)

Everything makes me think of you

Kategori: Allmänt

20:48 Snälla människor det finns!

Kategori: Allmänt

Idag har två personer gjort min dag! För det första en liten kille i eftermiddags som berättade att han döpt sitt marsvin efter mig, för han tyckte jag var så snäll. Efter det gick jag omkring stolt som en tupp och tyckte det var ballt att ha ett marsvin uppkallat efter mig! ;)
Andra gången var på gympan då en av mina lärare, tillika mamma till en av tjejerna i gruppen träffade mig innan jag gick in i hallen, och då berättade jag lite om mitt knä. Sen efter träningen så får jag en superfin blombukett. Jag blev himla överraskad och helt otroligt glad! Tusen tack.

Annars har dagen varit intensiv men rolig. Gäller att hela tiden hålla en positiv och energisk profil när man är tränare. Barnen kopierar ens humör med en gång! Så när jag kommer från Bollis är jag heelt slut, då jag gett all min energi på träningarna! haha :P


Här är en bild på mig och Mollie från i höstas.

11:04

Kategori: Allmänt

Hej på er i provperiodsstressen (iaf några av er)! Själv har jag varken påbörjat min provperiod, eller min provperiodsläsning. Idag är 3e dagen av 3 möjliga som jag är ledig. Det kryper i kroppen och jag har fantastiskt tråkigt. Idag ska jag iaf dra Häftis (coolaste namnet någonsin) kl 2 och sen har jag mina två grupper i Bollhalla senare ikväll. Fint så. Annars vet jag inte. Igår gjorde jag ingenting vettigt över huvudtaget. Eller jo, jag räknade lite matte och läste lite hissa på kvällen, men annars.

Å sen ringde Erkki. Och och och jag ska dit i nästa vecka så får han kolla på benet. Tills vidare är det robotnick och krycks som gäller. Förra gången hade jag en isolera främre korsbandsskada. I princip var det bara det som var trasit. Knäet kändes därför stabilt hela tiden, och innan operationen var det bara rörligheten som var annorlunda än på mitt vänsta ben. Nu är det annorlunda. Nu är det flera saker som är trasiga i knäet och det har mkt mindre stabilitet. Fast jag har på robotnick så kan jag känna instabiliteten i benet. Nåväl, svullnaden går ner för var dag som går, och det är positivt. Det betyder att jag inte "retat" alla skador i knäet genom att belasta för mycket. Men det finns ett pris för att inte belasta också. Musklerna. Igår lipade jag lite till över vart mitt ben tagit vägen. Min vad existerar typ inte mer, och mitt lår har försvunnit ut i rymden. Och visst, så var det förra gången också, men det gick inte lika snabbt! Vid denhär tiden förra ggn så rehabade jag för fullt och gick tan krycks sen en vecka tillbaka! Men måste jag ständigt påminna mig själv om att jag egentligen inte kan jämföra denhär skadan med den förra. Denhär är värre, mer är trasigt och det är ett sämre utgångsläge än sist. Så, nu är det ingen belastning och muskelförsvinnande i en vecka till som gäller, sen får vi se vad han säger.

Nu ska jag stiga upp och sätta mig i frukostbordet och titta på solen. ABC ya!


Morgon..

Kategori: Allmänt

Och humöret från förra inlägget har gått över. Men pyttsan vad dåligt jag sover om nätterna inatt låg jag vred mig i sängen tills kl 3 , och när jag äntligen somnade så vaknade jag en gång i timmen. Nåväl. Nu är det ju dag iaf.