thelifeofadreamer

LÖRDAG

Kategori: Allmänt

Jag vet att jag inte uppdaterar, men jag gör så mycket annat. Ränner på nätterna och jobbar på dagarna.
Idag tränade jag i Bollhalla igen. Det var bättre än bäst och jag älskar att träna gymnastik så brutlat mycket att det inte finns ord. Så nu har jag töntat mig klart. Nu ska jag springa ut i solen en timme innnan jag ska på jobb.

Ikväll är sista rockoff kvällen. Så jag natar att jag inte kommer itid isäng ikväll heller!



Till denhär låten har vår coach Y gjort världens coolaste dans. Ruggigt kul, och då brukar jag hata dans :)

Mjaa

Kategori: Allmänt

Jag är så himla trött. Är helt sjukt. Imorgon måste jag träna. Jag vill köra två pass. Jag hatar att jobbet tar så mycket tid att jag inte ens kan träna hur jag vill. Fy och usch. Äh.

Har har ni en av de mest efterlängtade comebacksen någon gjort. Shawn Johnson är tillbaka igen. Hon tävlade senast på OS 2008. 3 år sedan. Hennes vänstra knä har hon dessutom korsbandsopererat. Nu gympar hon igen.

01:09

Kategori: Allmänt

Jag har varit i Stockholm idag och skrivit toefl test, det engelska prov som behövs för universitetsstudier i England. Får resultaten om några veckor och hoppas på att det gått vägen.

Annars är jag fantastiskt nedstämd och tagen pga händelserna i Norge. Jag tycker det är så himla hemskt och galet att man kan göra så. Jag hoppas de ansvariga/ den ansvarige en dag känner ånger för de de gjort, för de tror jag att är det värsta straffet, bara att leva med vetskapen kring vad man gjort och föralltid ha det på sitt samvete.

Nu ska jag snart sova. Jag är verkligen jättetrött.

WIIIII

Kategori: Allmänt

Mitt i allt var det DM på idrottsplan och alla mina gamla friidrottskompisar var där. Innan kvällen var slut hade jag sprungit intervaller med Lucas, HUR KUL SOM HELST!!!! På fredag ska vi springa igen och jag är SÅHÄRRRR peppad på det. Träning ftw! Imorrn bitti ska jag simma. Jag ska bara försöka ställa in mig själv på att det faktiskt är möjligt att stiga upp klockn kvart i 7. Hihihihiihiihhih

ÅÅÅH VAD JAG ÄR GLAD NÄR JAG FICK SPRINGA AV MIG IKVÄLL :D :D :D

18:08

Kategori: Allmänt

Jag går fortsatt och sova försent. Jag förstår verkligen inte hur det kan vara så omöjligt att ändra på det.

Annars har jag varit otroligt lipis idag. Vilket är lite konstigt, för jag är varken särskilt trött eller särskilt arg. Nåväl. Lipade lite åt Blade runner som kvalat till VM i friidrott, sjukt coolt att han kvalat till VM trots att han amuputerat båda benen. Sen lipade jag lite åt att inget är helt klart än angående Loughborough i höst, samtidigt som jag kommit in på sjukgymnastprogrammet i Linköping, vore så mycket lättare att åka dit (även om jag vet att jag egentligen inte alls vill till Sverige). Sen fortsatte jag lipa åt en låt mina systrar insisterade på att jag skulle höra.

Ikväll ska jag kanske ut och kanske på ngn modevisningsgrej. Men egentligen vill jag bara löpa intervaller på idrottsplan, så jag misstänker att det blir så istället. Styrka vill jag köra också. Överlag vill jag bara bo i en gympahall och få komma igång med allt igen. Men jag måste passa mig själv, för jag vill så gärna tro att knät är friskt nu .....

Igår träffade jag Johanna och Anna, det var faktiskt trevligt! Var jättelängesen jag såg dem.


There aint no other way

Kategori: Allmänt

Alltså, jag jobbar så jag svimmar (påriktigt). Gårdagen på Niska var kaoz och vid niotiden (skulle ha slutat 8) började jag skratta hysteriskt åt en fågel som flög utanför dörren. Fanns ingen orsak alls att skratta åt den, men jag kunde inte sluta. Jag skrattade så jag inte fick luft, och när jag inte fick luft började jag gråta. Så ställde jag mig vid frysen på Niska och funderade på vad som hände med mig, och kunde fortfarande inte sluta skratta eller gråta. Hahaha, innan kvällen var slut hade jag iaf svimmat för första gången i mitt liv. Galna grejer!

Idag gick allt i passligt tempo på jobbet igen och jag hann retas med både allt och alla. Såja!

Annars händer inte så mycket, jag tränar inte tillräckligt och är inte tillräckligt på gymmet. Sjukt_dålig_tjej_92. Men jag jobbar mig knäpp istället, och är uppe försent. Jobbar ju dock för att kunna flytta till England i höst, vilket jag försöker påminna mig själv om 260 gånger per dag.

Idag var jag ut och hoppade i vattenpölar för den delen. Jag hade gummistövlar och regnjacka, diggade det lika mycket jag diggar när vi har allsång till Fest hos Mange på jobbet.

Här är en bild från senast jag var ledig. Då passade Elin och jag på att få lite färg, Elin hade redan fått färg, själv brände jag upp mig efter 22 sekunder, så sen fick jag ha både bandana och täcke.

Anything that's worth having, is sure enough worth fighting for

Kategori: Allmänt

Jag har bestämt mig för att ta tag i mig själv ordentligt! Efter Jersey har jag vilat helt och hållet i en vecka, ätit godis och sovit för lite. Varför jag legat efetr med träningen beror på att min knäskålssena (den delen som är kvar) är överansträngd, och jag har inte fått belasta på den. Överansträngningen kommer från rehabövningarna jag kört, där det är mycket hopp och stopp som knät inte velat palla.

Idag kändes det bra med svullnaden dock, och jag bestämde mig för att köra mitt första intervallpass och testa hur det kändes i knät. Betyg på det får bli helt okej, det sticker och tar lite ont, men inte mer än vanligt. Sprang 800metrar, 400metrar, 200metrar och 100metrar. Gick betydligt mycket långsammare än de tider jag sprungit på förut .... På hundra ligger jag typ 4 sekunder från mitt pers. Haha! Men ja, det kan ju bara bli bättre!

Mitt mål är att vara i fysisk toppform i september igen. Då borde träningen från nu ge sina första resultat.

Nu ska jag tutta, sömn är ju viktigt som sagt! Imorrn blir det intervall pass på morgonen + styka och smidighet och sen jobb på kvällen!


When you have exhausted all possibilities, remember this; you haven't

Kategori: Allmänt

När jag satte mig ner brevid mina lagkamrater efter att ha tävlat i Fort Regent på Jersey kändes det äntligen som jag var helt klar med första kapitlet, med skada ett. Också stora delar av förra sommaren spenderade jag i gymmet, på en motionscykel, i benpressen, på crossen, och den största svårigheten med att vara där var faktiskt inte det fysiska, att orka upprepa en rörelse. Det jobbiga var (precis som nu) det psykiska, att själv förstå varför det är värt att vara där. I mina tankar då fanns hela tiden Jersey 2011. Inter Island Games. Det skulle bli min tävling, min tur, och min comeback. Alla timmar på cykeln skulle ge resultat då. Även om den största besvikelsen efter den andra gången jag gjorde sönder knät var det faktum att jag återigen skulle tvingas vara utan gymnastik och utan det jag älskar mest, så var också tanken på min missade comeback jobbig. Även om jag var tillbaka när det hände igen, så hade jag inte fått visa vad jag gick för än. Jag skulle inte få utvecklats eller bli så bra som jag kunnat bli på det halvåret jag då hade kvar till Jersey.



Tio dagar innan Jersey stod jag i duschen och undrade varför det inte kändes bra att följa med. Varför jag drog mig för att hjälpta till med att ordna T-shirts och tryck till huvtröjor. Varför jag inte ville åka till träningarna. Även om jag vetat det hela tiden sen skadan, så hjälpte det mig enormt att konstatera saken för mig själv dendär kvällen i duschen. Problemet låg i att jag inte skulle tävla.

Ni vet hur allt gick sen dess, jag var på alla träningar och slet fysiskt men mest psykiskt för att få tillbaka så mycket som möjligt av de tekniker jag inte tränat sen januari. Jag pratade me mina tränare och jag funderade själv. Sen reste vi till Jersey, och efter första kippen på barren där visste jag att den sviktade rätt för mig.



Två mornar senare vaknade jag och steg upp ur sängen med detsamma. Vi käkade frukost och drog till salen. Håret var uppsatt. Tävlingsdräkten sattes på. Uppvärmning, inmarsh, 3 minuters touch inför tävling, och sedan tävling. När jag skulle sträcka upp inför domarna visste jag inte om jag var beredd på att göra det jag tränat inför. Även om tanken att gå därifrån slog mig, så visste jag att jag aldrig skulle kunna göra det. När jag hoppat mot barren, och satt händerna på den fanns bara den och jag. Då såg ingen på längre, och jag tänkte bara på det jag gjorde på barren.



När jag avslutat serien och sträckt mot domarna visste jag två saker. För det första hade jag just tävlat en serie trots att jag ännu är mitt i rehabiliteringen av den svåraste knäskada jag ådragit mig. För det andra, hade jag just avslutat den skada, som kom att leda till nästa. Jag var äntligen klar med att sörja den första skadan. Jag hade nu bevisat för mig själv att jag inte missade Jersey. Jag hade just deltagit.



Nu i efterhand ångrar jag inte att jag var med. Jag slutade 7a av ca 40 tävlade (hemma på Åland slutade jag i samma tävling för 2 år sedan på 11e plats) och hade jag fått göra en serie jag vet att jag kan genomföra skadefri är jag säker på att jag placerat mig högre. Men jag drömmer mardrömmar om ett fall det hade hänt något. Jag skulle aldrig ha förlåtit mig själv. Det som gör mig nöjd dock är att jag nu, för första gången sedan första skadan inte känner mig stressad. Min nästa tävling jag måste tävla för mig själv är FM 2012 och öspelen på Bermuda 2013. Och tills dess har jag all tid i världen att rehaba, utan att känna att jag missar något. För jag missar inget, jag vinner så mycket på att köra rehaben.



Nu ska jag avsluta dethär inlägget. Det har redan blivit påtok för långt. Jag vill avsluta det såhär; Även om jag aldrig trodde det var möjligt så tävlade jag Jersey 2011. Och nu har jag bara en skada kvar att bli kvitt.

Alltså!

Kategori: Allmänt

Imorse vaknade jag på Jersey av att två färöingar ropar mitt namn och kastar in stenar i min säng, nu är jag hemma på Åland i mitt rum. Det är så knäppt vad man kan hinna med saker på en dag.

Är trött så jag svimmar, har varit en lång dag. Resen har varit sjukt bra på alla sätt. Vi har skrattat så mycket, och cyklat och gympat och tävlat (!). Jag är glad. Samtidigt som jag har sjukt dåligt samvete. Allt känns too good to be true, och jag är livrädd för att vara sönder även om inget hänt.

Nu ska jag sova. Imorrn ska jag tillbaka till jobbet, och inleda sommarträningen. Hurray ..


Inter Island games JERSEY

Kategori: Allmänt

Jag drar iväg med morgonfärjan imorrnbitti, sedan tar vi flyget till London och därifrån vidare till Jersey och Inter island games 2011. Det ska bli skitkul. Ser fram emot det sjukt mycket. Har längtat efter det sjukt mycket. Ett av mina mål efter första korsbandsskadan var att tävla just Inter island games på Jersey. Nu följer jag med som ledare och (efter många om och men och efter att ha tänkt igen beslutet noga och dikuterat det en miljard gånger. Och nött det i mitt hvuud) som gymnast. Om allt går enligt planerna och redskapen där är något jag vänjer mig vid, så kommer jag att tävla barr. Det är såklart dethär beslutet jag gnagt på i 700 år fram och tillbaka och som hälften av mina blogginlägg handlat om på senare tid.

Jag kommer inte tävla för resultatet. Jag tävlar för mig. Jag kommer inte tävla för att stressa fram en prestation. Jag kommer tävla för att jag inte gjort det på snart 15 månader. Jag vill inte bevisa för andra att jag kan. Jag vill visa det för mig själv. Ni minns att jag den 18e januari skrev att min första tanke efter att ha slagit av korsbandet igen var "fan, jag höll inte. Jag vill aldrig mer göra dethär igen", dethär har hållit i sig. Jag vågar inte tro att jag håller. Och jag vill bevisa för mig själv att inget är slut än, och att jag är påväg framåt.

Min första tanke när hela denhär iden slog mig var att jag var totalt korkad. För det har bara gått 3 månader. Men jag gör inte en svår serie. Jag kommer inte ta risker. Jag kommer ha mjuka mattor, och jag kommer inte göra någto annat än saker jag redan tränat på i hallen. Om allt känns dåligt på Jersey kommer jag heller inte tävla.

Magkänslan. Känner jag att jag inte är beredd så kör jag inte, känner jag tvärtom så kommer jag alltså delta i min första tävling sedan april 2010. Jag tror ingen förstår hur mycket jag längtat.

Även om uppladdningen inför denhär tävlingen varit fantastiskt dålig för vårt lag så hoppas jag det blir bra i slutändan. Hela hösten stod vi gymnaster utan hall och för tjejerna att kämpa sig tillbaka till gamla tekniker har varit en rätt lång väg. Dessutom blev Frida oväntat sjuk för några veckor sedan och kommer inte följa med. Vilket är tråkigt, då hon hade haft en given plats i laget. Allt har ändrats sedan öpelen här hemma 2009, Jersey kommer bli något av ett mellanår inann vi alla ställer in siktet på Bermuda år 2013. Då jävlar.

Men ja, vad gör vi? Nu kör vi ;)

Det snurrar igen, lite iaf :)

Kategori: Allmänt

¨

Fast så är det 5½ månad senast jag gjorde många av teknikerna, så tekniken i övningarna är ju inte där den ska riktigt... men om några månader är det förhoppningsvis där igen!

Nu ska jag sova. För imorrn bitti är det träning klockan 10 i Bollhalla. Sista innan vi far till Jersey till och med, och efter det får vi sommaruppehåll i 2 veckor tror jag, så vi har eget sommarträningsprogram.