thelifeofadreamer

Guided by a beating heart

Kategori:

 
Sen var vi där. På Bermuda. Jag var helt säker på att vi (efter att ha dygnat på ditresan) skulle sova längre än 7h, men det gjorde vi inte. Jag Mollie och Lovis hade då en hel dag på oss att äventyra innan resten skulle anlända (vilket vi såg löjligt mycket fram emot, det är så sjukt mycket roligare när alla är med!). Vi använde dagen till att ta reda på var allt låg (typ matsalen, toaletterna och duschar) , försöka förstå oss på bussar och när de gick (vi blev inte klokare. De gick typ när de kände för att gå), dekorera vår dörr på skolan, samt besöka Bermudas mest kända strand Horseshoe Bay. Horseshoe Bay var helt sjuk. Så himla vit, nästan ljusrosa sand och varmt kristallklart turkost vatten. Riktig paradisstrand. Just där och då kan jag försäkra att det inte fanns mycket som tyngde ner än. Livet lekte, och det var fantastiskt. 
 
På kvällen anlände de resterande fem med buller och bång. Hanna. Emma. Fanny. Sassa. Ylva. Vi bildade en enda stor madrass av våra (nu räknar jag inte in tränarna haha ..) luftmadrasser, så vi kunde sova nära, och skrattade oss därefter till sömns. 
 
Nästa dag vaknade vi pigga och glada och bestämde oss far att fara till hallen och kika. Rös i hela kroppen när jag kom in. Det var ju precis dethär jag längtat efter. Exakt den här hallen. Den där bommen. Den barren. Den mattan, och det hoppet. På bussen hem satt jag i min egen drömvärld och tyckte det var så häftigt att jag var där nu. Att träningen gett färdighet. Jag var nöjd. Jag minns att jag tänkte det, och kände det. En känsla av att ha lyckats. 
 
Just det skulle hjälpa mig otroligt under de kommande dagarna. För vid det här laget var den mindre än ett dygn kvar innan jag skulle sabba mitt öspel innan det ens hade börjat. Innan det plötsligt inte skulle gå längre. Innan allt skulle kännas väldigt långt från perfekt. 

Höst!

Kategori: Skolan

Har äntligen fått en vardag igen. Efter år (skojar inte!) av kaos vet jag vad jag gör, när jag ska göra det och varför jag gör det. Stiger upp vid halv 10 och sätter mig vid köksbordet för att läsa matte. Oftast har jag räknat klart för dagen vid halv 4 och efter det är det på med träningskläderna för att ta mig till gymmet. Där det faktiskt går bra! Jag håller mig motiverad och följer mitt upplägg. Benen (haha, läs höger ben) är så tacksamt att träna, för det svarar på träningen efter typ en vecka, och det är ju såklart en av motivationshöjarna. Dessutom trivs jag ruggigt bra på mina sidojobb som jag har. Jobbar på barnavdelningen som lektant några eftermiddagar i veckan, drar gympagrupper lite hela tiden samt jobbar på sporten på Nyan på helgerna. Enkelt sagt rullar allting på bra, och trots att det fortfarande svider inom mig när jag vet att jag aldrig mer kommer få träna i gympahallen, så börjar jag sakta men säkert acceptera det. Jag har nya mål, också idrottsligt, men jag tror jag håller på dem ett tag till. Vill få en eventuell operation gjord först så jag vet vilka förutsättningar jag kan jobba efter sen,  MEN allt man åstadkommer börjar i huvudet, och därför tänker jag förbereda mig ordentligt där ;)
Här är några bilder från vår minisemester i Stockholm förresten! Vi åt på Restaurang Himlen på söder, sååå fin utsikt.                                                                                                                                                                           

-

Kategori: Gymnastik

You held me down, but I got up
Already brushing off the dust
You hear my voice, you hear that sound
Like thunder gonna shake the ground
You held me down, but I got up
Get ready cause I’ve had enough
I see it all, I see it now

I got the eye of the tiger, a fighter, dancing through the fire
Cause I am a champion and you’re gonna hear me roar
Louder, louder than a lion
Cause I am a champion and you’re gonna hear me roar
 
 
 

1 September

Kategori: Skolan

Har börjat skolan idag! Och nu har det bytt igen.. hehe. Så inget Karolinskt institut i år, men förhoppningsvis nästa! Jag ska nämligen läsa in den kompetens som krävs det här läsåret för att sen kunna söka till läkarprogrammet nästa höst. Känns skitbra. Så nu vet ni det också.