thelifeofadreamer

And it's you who'll reach the peek...

Kategori: Allmänt

Ett av de bästa inläggen jag skrivit enligt mig själv, för att komma ihåg hur allt känts gällande skadan är dethär " http://thelifeofadreamer.blogg.se/2010/august/a-moment-a-love-a-dream-a-laugh.html#comment ".
Pausen. Den pausen. Pausen från allt det jag inte kunde göra. Det jag ville göra. För jag pausade verkligen det som var innan skadan.
Det fanns inne i en skyddad bubbla i mitt huvud. Skyddat. Precis, skyddat. Ingen fick komma åt det. INGEN fick röra det. Minnen från när jag var skadefri.
Exakt det. Precis exakt det, har tagit mig dit jag nu är påväg.
Tillbaka.

Att jag höll de så hårt i minne, har gjort att jag inte tappat så mkt som man kanske tror jag skulle borda gjort. Jag vägrade släppa hur det var. Jag har inte "glömt" hur man gör saker, eller glömt hur det ska kännas.

Idag tryckte jag på play. Jag körde barr igen. Rätt vanlig barr. Inga jättar än, inga skruvar på nerhoppet. Men jag gjorde nerhopp. Och jag visste exakt var man släpper i en sjömans. Exakt.

Hur jag tänkte innan jag gjorde mitt första nerhopp på 6 månader? Haha, jag tänkte. "Nu är det äntligen dags. Och jag älskar det!"

Det är 12 dagar tills det där testet jag tänker klara på Artro.
Sen. Jaa, sen trycker jag på play, och vägrar att någonsin igen trycka på paus!

Kommentarer

  • Maria säger:

    tummen upp



    :D

    2010-12-02 | 12:44:02
  • Fanny S säger:

    Du har en så bra inställning så man inte tror att det är sant! Längtar tills du är med i finska landslaget och jag kan säga att jag en gång i tiden varit din tränare :D

    2010-12-02 | 14:31:01
  • Malin säger:

    :)



    Tack, ni är nog för häriga ni!

    2010-12-03 | 09:15:22

Kommentera inlägget här: