thelifeofadreamer

MR

Kategori: Korsband

Nu ska vi hoppa lite i historien. Till här och nu. Till idag. Känslor beskrivs ju bäst när de är färska. När hjärtat faktiskt är brustet, eller när det sprutar lycka ur en. Man glömmer ju sen, det onda försvinner och det glada minns man som glatt men har inte samma känsla kvar. På sätt och vis önskar jag att jag hade skrivit alltjämnt med att våren blev sommar, men jag förmådde mig inte. Jag var livrädd att mina reflektioner (om de skrevs ner) skulle påverka hur allt blev i slutändan. Låter skitlöjligt, men så kändes det bara. 
 
Idag alltså. Satte mig på flyget imorse som på snabbast möjliga vis skulle ta mig till Mehiläinen i Åbo där jag gjort mina magnetröntgen, för idag var det dags för ännu en. Det är tredje gången jag tar på mig de rosa kläderna, visar remissen, klättrar upp på bänken och åker in i maskinen. Sen ligger man där och stirrar i taket, hör på klicken, räknar skruvarna på väggen.. framförallt så reflekterar man. Jag gör det i alla fall. Jämförde de gånger jag varit där förut.
 
Jag undrar faktiskt vad som är trasigt denhär gången. Försöker jag ta allt som det kommer. Är det korsband, så är det korsband. Är det menisk, så är det menisk. Är det båda två, så är det så. Jag kan inte göra något just nu. Jag hade kunnat göra något åt det innan allt hände, men det gjorde jag inte. Och det var ett medvetet val. För jag levde på att jag höll ihop. Och jag gjorde det. Då. Och även om det känns som en tragisk historia att det inte vill eller kan hålla ihop längre än det gjort dehär gångerna, så är det ändå så himla värt det när det väl gör det. 
 
 
 
Här har ni de rosa kläderna, och ett magnetröntgat ben. Mitt ben till och med, måste kika lite på bilderna när man fick med dem på en CD. Har vid dethär laget 3 CD:n med mitt högra knä på från i år, ifjol och året innan. Kan ju typ göra studie på dem i framtiden, haha. 

Kommentarer

  • Linn säger:

    Inga ord kan beskriva alla varma omfamningar och uppmuntrande leenden som jag skickar till dig, men ett sådant här inlägg kan inte stå utan kommentarer. Ta styrka i alla som är med dig på resan, oavsett om det är dett Bermuda eller in i MR-tunneln!!! <3 <3 <3 Mitt korsbandshjärta kommer alltid slå lite extra uttrycksfullt just för dig!!!

    Svar: Söt-Linn! Tack! Jaa, jag kan då säga det, mitt KB-hjärta slår nog fasiken lite extra för alla som är eller varit i skiten.. Skönt att det händer ngt på knäfronten dock, så man vet vad som ska göras denna gång!
    MP

    2013-08-29 | 09:26:03

Kommentera inlägget här: